Riksåklagaren tar krafttag mot mutbrott. Under hösten ska läkares kontakter med läkemedelsindustrin granskas.
- Det här är ett område där man rör sig i en gråzon, säger överåklagare Christer van der Kwast. Den 1 juli inrättades Riksenheten för korruptionsbrottslighet med syftet att skärpa kampen mot korruption i hela landet. Enhetens chef, överåklagare Christer van der Kwast, har inför starten kartlagt ett stort antal mål som handlar om mutor och bestickning. - Jag har då sett att läkarnas relationer med läkemedelsindustrin är ett problematiskt område. Det är ett intressant område för oss att arbeta med eftersom det skiljer ut sig genom att industrin har så nära kontakter med läkarna, säger han. Därför kommer enheten under hösten att ge just läkares kontakter med läkemedelsindustrin hög prioritet. Christer van der Kwast nämner gåvor som läkare får, samt konferenser och kongresser, bland de arrangemang som man kommer att titta närmare på. Om man upptäcker kontakter som misstänks vara olagliga kan man i det enskilda ärendet inleda en förundersökning. Tanken är också att Riksenheten för korruptionsbrottslighet på sikt ska komma med förslag till förändrad lagstiftning, om enheten anser att detta behövs. Grewin inte förvånad över intresset Läkarförbundets ordförande, Bernhard Grewin, anser inte att behovet av granskning är stort. - Nej, det tror jag inte. Men jag är inte förvånad över att myndigheterna intresserar sig för kontakterna mellan läkare och läkemedelsindustrin, säger han. Förbundets inställning är att det finns ett behov av kontakter mellan industrin och läkarna, bland annat när det gäller information, utbildning och forskning. Bernhard Grewin betonar samtidigt att relationerna ska vara öppna och av ett sådant slag att professionen inte hamnar i en beroendeställning. Har du själv deltagit i tveksamma arrangemang? - Det händer av och till att de kringliggande arrangemangen inte står i proportion till informations- eller utbildningsinnehållet. Men då gäller det att fokusera på det centrala, utbildning och information. Avtal med industrin reglerar gåvor Vad läkare får ta emot från läkemedelsföretag regleras via avtal mellan Läkarförbundet och Läkemedelsindustriföreningen, Lif, samt mellan Landstingsförbundet och Lif. I avtalen nämns inga belopp, men en praxis finns efter utslag i läkemedelsbranschens eget organ, Nämnden för bedömning av Läkemedelsinformation, NBL. Läkemedelsföretaget Leo Pharma AB fälldes av NBL för att ha bjudit läkare på bowling i samband med ett informationsmöte, något som var värt ungefär 320 kronor, enligt Richard Bergström, vd för Lif. Enligt honom kan dock måltider för mellan 200 och 250 kronor passera utan kritik från NBL. Just nu pågår en förundersökning där läkemedelsföretaget Lundbeck AB misstänks för bestickning av läkare. Gåvan är en bok, värd ungefär 400 kronor, som erbjöds läkare som valde att delta i en informationsträff. Enligt Richard Bergström är det två saker som gör fallet intressant - dels att gåvans värde enligt regelverket ska vara ringa, dels att gåvan i det här fallet krävde en motprestation, nämligen att läkarna deltog i informationsträffen. Sådana krav på motprestationer har tidigare inte tillåtits.