Antal patienter som förgiftas av vanliga värktabletter fortsätter att öka!

Hur många som egentligen drabbas har hittills inte gått att säga. Paracetamol är ett av Sveriges vanligaste smärtstillande läkemedel och säljs receptfritt under kända namn som Panodil och Alvedon.

http://www.svt.se/nyheter/sverige/ny-studie-av-varktabletters-farlighet

"Vid analysen av de senaste femton årens forskningsresultat kring antidepressiva läkemedel upptäckte forskarna något oroande. Cirka 40 procent av de kliniska försöken har stoppats av de läkemedelsbolag som sponsrat studierna. Resultaten kom alltså inte att publiceras. I stort sett rör det sig om sådana studier som inte kunnat påvisa fördelen med det antidepressiva läkemedlet när man jämförde dess effekter med placebo."

Text av: Mats Lekander, Docent i psykologi vid Institutionen för klinisk neurovetenskap

https://www.facebook.com/groups/naturligvard/permalink/836910296338524/

Ibland är motion bästa medicinen! Studier visar ett tydligt samband mellan sunda motionsvanor och minskad risk att drabbas av depressioner och utbrändhet. Det är forskare vid universitetet i Tel Aviv som presenterar slutsatsen efter att ha studerat 1 600 personer under 9 år.

http://mabra.com/forskare/

https://www.facebook.com/groups/naturligvard/permalink/826549084041312/?stream_ref=2

Vad menas med "vetenskap och beprövad erfarenhet?

Att en metod inte är vetenskapligt bevisad är inget bevis för att den inte fungerar. Att en läkare eller professor som inte har utvärderat en metod, säger att det inte fungerar eller är bluff, är heller inget bevis. Det är först när man gör studier och visar Att det fungerar eller inte fungerar som det är bevisat. För de flesta personer är det viktigaste att de får hjälp även om det inte är vetenskapligt bevisat. Att vänta tills skolmedicinen har utvärderat metoden eller hittat andra lösningar är inte ett alternativ när man mår dåligt nu och inte får hjälp inom den etablerade medicinen. Då är många villiga att testa alternativa metoder.

- Av Anders Blom Cert.massör, kroppsterapeut.

https://www.facebook.com/groups/naturligvard/permalink/826427960720091/?stream_ref=2

Hur gör man när man vill sluta med sin medicin?

Det här är en metod som med framgång har använts av oss i många år:

1. Skriv dagbok! Man behöver inte skriva så mycket, men det är bra om de här sakerna finns med: 
• klockslag då du tar medicinen.
• hur många tabletter, vilken styrka och vilken sort.
• anledningen till att du tar tabletterna just då (situation och känsla).

2. Efter några veckor går du igenom dagboken.
• Tar du medicinen regelbundet så blir frågan: Var under dygnet är det lättast att ta bort en tablett? (eller en del av en tablett?) 
• Tar du tabletterna oregelbundet så är det bättre att först jämna ut det under ett par veckor. Då blir det lättare att få en lugn och kontrollerad nedtrappning. Försök anpassa doser och tider jämnt över dygnet, men med viss hänsyn till när du brukar behöva dem mest. Då kan du minska risken för onödigt kraftiga abstinenssymptom under vissa tider. Sen blir det enklare för dig att bestämma vilken tid på dygnet du kan börja skära ned på dosen. 

3. Minska dosen så mycket som du tror att du klarar utan att det blir allt för jobbigt. (Tex: en halv tablett mindre på morgonen.) Håll sen den här nya doseringen i några veckor innan du trappar ner ytterligare. Fortsätt med dagboken, skriv upp om du känner av några abstinenssymtom och hur länge de varar. 

4. När två veckor har gått går du igenom dagboken igen och tänker efter var du kan ta bort nästa tablett (eller en del av en tablett). Är abstinensbesvären allt för besvärliga så kan du vänta en vecka extra med att minska dosen. 

5. Fortsätt så här i två till tre veckors intervaller tills ditt "schema" bara innehåller nollor!

Varför så långsam nedtrappning?
Vi rekommenderar en långsam nedtrappning framför allt för att begränsa eventuella abstinenssymtom. Det vanligaste skälet till "misslyckanden" är att man har haft för bråttom och inte orkar med abstinensen. 
Det går inte att förutsäga vem som får abstinens eller exakt vilka symtom som uppstår, men du kan läsa mer om det på sidan om abstinens.

Typiskt för tablettabstinensen är dels att den är långdragen dels att den kommer och går. I svåra fall kan den dra ut över månader, men med allt längre perioder av symptomfrihet. I svårare stunder är det lätt att glömma bort de bra perioderna man faktiskt har haft, då är det bra att ha dagboken att titta tillbaka i!

Kom ihåg: all abstinens går över!

Hitta din egen väg:
Under en nedtrappning är det bra om du ser det hela som en undersökning som ska leda fram till ditt eget sätt att sluta med tabletter. Får du svårigheter betyder det inte att du misslyckats, utan att du har fått viktiga erfarenheter att ta vara på i det fortsatta arbetet att hitta din egen väg bort från tabletterna.

Lita på de signaler du får av dig själv!
Lita också på att du är oerhört mycket starkare än du tror!

Kan man sluta tvärt?
Vi rekommenderar som sagt en långsam nedtrappning. Men det är många som slutar tvärt utan att få några problem. Det beror mycket på hur länge man har ätit denna typ av medicin. Har du ätit tabletter länge eller ätit höga doser bör du först ta kontakt med RFHL, KILEN eller en, inom det här området, kunnig läkare.

Några råd:
• Tag det lugnt! Visa dig själv omtanke och respekt.
• Sök efter allt du kan göra för att må lite bättre. 
• Får du abstinens så kom ihåg att all abstinens går över.
• Drick inte alkohol under nedtrappningen och se upp med stimulantia, som kaffe, te, tobak och coca cola. De medlen har en tendens att förvärra abstinensen för många.
• Undvik åksjukepiller och var försiktig med hostmediciner och smärtstillande medel.
• Dämpa helst inte abstinens med andra tabletter, det riskerar att förlänga svårigheterna.
• Man kan skaffa en tablettdelare på Apoteket som gör det enklare att dela sina läkemedel i mindre bitar. 

Kom ihåg:
• att en nedtrappning innebär såväl fysisk som psykisk stress. Minska kraven på dig själv under den här tiden! Både dina egna och andras!
• att det är lättare att ta sig igenom svårigheter med omvärldens stöd än utan det. Tala om att du håller på att trappa ned läkemedel och att det innebär att du inte orkar lika mycket som annars och att du kan behöva stöd ibland.
• att RFHL och KILEN finns, med många års erfarenhet av de här problemen och med möjlighet att ge dig stöd på olika sätt.

Att sluta med tabletter kan ofta vara att släppa det man uppfattat som sin enda trygghet och istället lära sig att söka tryggheten hos sig själv och i samvaron med andra.

http://www.ung.oberoende.info/slutab.htm