Observera att den här texten är skriven för den som själv vill sluta med sin antidepressiva medicin. Vi vill inte oroa någon som trivs med sina läkemedel. Den egna viljan är avgörande för resultatet, både när det gäller att sluta eller att börja med läkemedel. Att som läkare intressera sig för patientens vilja istället för att styra som en expert är det bästa stödet för patientens egna läkande krafter. Självklart bör man också lyssna på läkarens syn och värdera den innan man tar beslut om nedtrappning. Föräldrarnas åsikt kan ibland spela en viktig roll om man är ung.

Besvären och svårigheterna ser olika ut för olika människor så var och en måste söka sin egen väg och det är svårt att ge allmängiltiga råd. Den här texten bygger på RFHLs erfarenheter från tusentals hjälpsökande.

Svårt att få hjälp med att sluta
Får man svårigheter när man slutar med medicinen så är det tyvärr vanligt att sjukvården förklarar att det här måste vara de ursprungliga sjukdomssymtomen som kommer tillbaka, för att man inte tar sin medicin längre. Den möjligheten bör övervägas, särskilt om det är symtom som liknar de ursprungliga problemen. Men om det inte stämmer så gör man det onödigt svårt för den som vill bli av med sin medicin. 
Det besvärliga är att sjukvården fortfarande är så okunnig om det här problemen. Beroendeklinikerna runt landet tar vad vi vet inte emot för nedtrappning av antidepressiva. En del husläkare vill hjälpa till, men med varierande kunskaper. Men sjukvården kan lära sig mer och man kan peka på våra erfarenheter när man vänder sig till dem. 

Hitta din egen väg
Om kroppen har hunnit vänja sig vid medlet man slutar med mår man ofta först sämre innan det blir bättre. För att undvika dessa försämringar så gott det går rekommenderar vi mycket långsamma nedtrappningar. 
Under en nedtrappning är det bra om du ser det hela som en undersökning som ska leda fram till ditt eget sätt att sluta med tabletter. Får du svårigheter betyder det inte att du misslyckats, utan att du har fått viktiga erfarenheter att ta vara på i det fortsatta arbetet att hitta din egen väg bort från beroendet av din medicin.

Ofta får man även andra medel mot psykiska besvär tillsammans med sina antidepressiva. Om man vill sluta med dem också måste man ta ställning till i vilken ordning. Detta problem diskuteras närmare här. 

Som vid all tillvänjning vid kemiska ämnen är tiden man har ätit medlet en viktig faktor när man slutar. Dosens storlek brukar spela mindre roll.

Efter kort tids medicinering:
Det är vanligt att unga människor som slutar med sina antidepressiva första gången och bara har ätit medlet en kort tid, inte känner av någon långvarig eller stark abstinens, men naturligtvis finns det undantag. I vilket fall går utsättningssymptomen (eller ”abstinensen”, som vi har valt att kalla det) över. Det är smart att för säkerhets skull trappa ut sin dos samma väg tillbaks som man trappat upp den, om man har gjort det. Sedan även halvera begynnelsedosen. Varje nivå bör man hålla två veckor. 

Vid mindre än fyra veckors bruk kan man våga nöja sig med en veckas intervaller.

Efter lång tids medicinering:
(Tänk på att om man har bytt mellan olika antidepressiva utan att vara medicinfri mer än ett halvår kan man behöva räkna ihop tiderna för att se sin användartid.)

Alla får alltså inte besvär vid utsättningen av sina antidepressiva, även om den risken ökar vid en längre tids användning. Efter en lång tids användning är det inte ovanligt att man måste räkna med en mycket försiktig nedtrappning och/eller en mycket lång tid av anpassning efter att man har slutat. Den försiktiga nedtrappningen kan innebära att man blir tvungen att ta mycket små steg, som 10% av ursprungsdosen i varje steg eller ännu mindre, särskilt i de sista stegen. En variant är att man ändå tar större sänkningar och då kanske behöver vänta längre än de två veckorna. Men har man valt en för snabb nedtrappning skall man vara beredd på att sakta ned takten och kanske även gå ett steg bakåt för att återhämta sig och få ny kraft. 

Oberoende av tiden som man har ätit medlen:
Får man häftiga reaktioner som är svåra att stå ut med kan man gärna backa till steget före och sedan ta ett mindre steg. (Eventuellt backar man bara ”halva vägen” tillbaks och stannar där tills man är beredd på nästa steg och en försiktigare nedtrappning.)
Somliga mediciner går att få i flytande form, det gör att det blir lättare att dela upp den i mindre doser. Annars kan man skaffa en tablettdelare på Apoteket. 
Med antidepressiva går det normalt också bra att ta en lägre dos varannan dag och den vanliga dosen varannan. På så sätt kan man ibland klara en försiktig nedtrappning utan att behöva dela medicinen i alltför små skärvor.

Överkänslighet
Vissa människors biverkningar av antidepressiva medel är eller blir så svåra och många att vi måste tolka det som att man utvecklat en överkänslighet mot medlet. Ett tecken på att det är en rimlig benämning är att denna överkänslighet sedan kan sprida sig till andra mediciner och ämnen. Har man blivit överkänslig påverkar det naturligtvis nedtrappningen. Man får mer bråttom att bli av med medlet (särskilt då det handlar om några ytterst sällsynta, men mycket allvarliga tillstånd.[1]) 

Tyvärr är det så att det också här är mycket olika: en del upplever lättnaden underbar vid nedtrappningen, medan andra trots sina svåra biverkningar även drabbas av svåra abstinenser och trots allt måste ta det mycket försiktigt. Man kan ha fått mycket svår abstinens, men när man då backar drabbas man av biverkningarna igen.

Schema och dagbok
Att lägga upp ett nedtrappningsshema kan vara bra för att ge lite trygghet och hopp om att det finns ett slut. Men kanske behöver schemat ändras flera gånger under nedtrappningens gång.

När man slutar med medicinerna får man ofta uppleva svängningar mellan att må riktigt bra och sedan falla tillbaks i besvär. Besvären brukar bli kortare och mildare för varje gång, men det kan vara svårt att se när man är mitt i det hela. Vi rekommenderar därför att man skriver en nedtrappningsdagbok under hela resan för att hjälpa en att hålla sikten och se hur det faktiskt går framåt. Dagboken kan även hjälpa en att se vad i ens livsföring som minskar och vad som ökar besvären. Det är alltså bra att skriva ner mycket annat än dosen och hur man mår, till exempel andra mediciner, alkohol, kaffe, mat, motion, umgänge, vänners och professionellas stöd eller brist på stöd, stress, arbete, behandlingar, vad man gjort…

Några fler råd:
• Drick inte alkohol under nedtrappningen och se upp med stimulantia, som kaffe, te, coca cola och tobak. De medlen kan ibland förvärra abstinensen. Även små "onyttigheter" kan ge jobbig belastning. Utsöndringen av din medicin kan underlättas av att dricka mycket vätska.
• Var noga med dina måltider. En del får problem att få i sig näring och behöver även ta något tillskott. Andra drabbas lätt av blodsockerfall och behöver ha något sött tillhands när det händer. 
• Var försiktig med åksjukepiller, hostmediciner och smärtstillande medel. 
• Dämpa helst inte abstinens med andra tabletter, det riskerar att förlänga svårigheterna.
• Tag det lugnt! Visa dig själv omtanke och respekt.
• Sök efter allt du kan göra för att må lite bättre. Till exempel människor i alla åldrar som ger tillit.
• Försök få tag i en "inre styrka" - kanske i din ilska, eller i en ny förståelse för dina egna behov.
• Det kan vara bra att äta någon form av vitamintillskott eller extra näringsintag under nedtrappningen. 

Kom ihåg: 
• att en nedtrappning innebär såväl fysisk som psykisk stress. Minska kraven på dig själv under den här tiden! Både dina egna och andras!
• att det är lättare att ta sig igenom svårigheter med omvärldens stöd än utan det. Tala om att du håller på att trappa ned läkemedel och att det innebär att du inte orkar lika mycket som annars och att du kan behöva stöd ibland.
• att RFHL och KILEN finns, med många års erfarenhet av de här problemen och med möjlighet att ge dig stöd på olika sätt.

All abstinens går över! 
Lita på de signaler du får av din kropp och dina känslor! 
Lita också på att du är oerhört mycket starkare än du tror! 

Att sluta med psykofarmaka och smärtstillande tabletter kan ofta vara att släppa det man uppfattat som sin enda trygghet och istället lära sig att söka tryggheten hos sig själv och i samvaron med andra.

Att sluta med antidepressiva kan också innebära en ny chans att utvecklas.

Källa och text: http://www.ung.oberoende.info/slut.htm

--------------------------------------------------------------------------------
[1] Inre blödningar, benmärgsdepression och serotonergt syndrom. Se vidare biverkningar.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är kanske inte så konstigt att människor känner sig isolerade och ensamma, när vi tänker på hur samhället är uppbyggt. Vi bor i städer tillsammans med tusentals andra människor, utan att egentligen vara synliga för varandra. Det finns inget utrym...

Känner du dig ofta trött och irriterad? Har du sömnproblem, glömmer ofta möten, var du la mobilen eller har svårt att koncentrera dig? Det kan vara tecken på att du lever för stressigt. Här är tips på hur du kan hantera din stress bättre.Stresshanter...

Den multinationella vårdkoncernen Johnson & Johnson har avslöjats med att muta läkare och sjuksköterskor för att ändra etiketteringen på flera av bolagets psykosmediciner. För det kommer de att få betala 2,2 miljarder dollar, motsvarande 14,3 milja...

GlaxoSmithKline anklagas för att ha mutat 16 statligt anställda läkare och apotekare i Irak att sälja företrädesvis GSK:s produkter, enligt Wall Street Journal som är källan till nyheten som sedan spridits till bland annat Reuters.  http://newsvoic...

En svensk studie sägs visa att svenskar som äter antipsykotiska medel begår färre brott än när de inte äter medlen. Vad som inte nämns är att studien är finansierad av bland annat stiftelsen The Wellcome Trust, som bildades för att förvalta förmöge...